fredag 24 mars 2017

“Fredens Hantverkare” tar emot ETA:s sista vapen den 8 april



“Fredens Hantverkare” tar emot ETA:s sista vapen den 8 april

Av Dick Emanuelsson

Den 8 april upphör ETA som en politisk-militär organisation och förmodas omvandlas till enbart en politisk organisation. Denna dag överlämnar ETA sina sista vapen till “Fredens Hantverkare” som tillsammans med det baskiska så kallade civilsamhället ska oskadliggöra dessa vapen.

Vägen dit har varit och är fortfarande komplicerad. De fem ”hantverkarna” från civilsamhället som har fungerat som “mellankontakter” till ETA greps den 16 december 2016 av den franska polisen i staden Louhossoa i det Franska Baskien. De fem är kända personligheter både i Frankrike som i Baskien. På bägge sidor av gränsen blev reaktionen mot gripandet häftig. Flera hundra personer strömmade ut på gatorna och protesterade mot polisens gripande.

Arresteringen av de fem "Fredshantverkarna" väckte häftiga reaktioner hos civilbefolkningen.
Omedelbart gick människorna i Louhossoa ut på gatorna och krävde de gripnas frihet.


Madrids provokation

Arnaldo Otegi efter frigivandet.
Den baskiske Batasunaledaren Arnaldo Otegi, som satt fängslad i tio år för att ha deltagit i ett möte hos det baskiska LO där han inför ETA förespråkade en ”civil fredlig lösning”, sa i en kommentar i december att gripandet av de två i Frankrike var en provokation mot fredsprocessen av centralregeringen i Madrid:

– Den spanska staten har ett behov av att processen ges ett ansikte av att processen står på ”OFF” och att ingenting har förändrats i landet. Det ger dem förevändningen att inta en omedgörlig position som är ett sabotage mot det fredsscenario som har skapats. Och på den vägen kommer den (staten) att fortsätta, sa Otegi, ledare för EH Bildu Sortu,  en baskisk vänsterkoalition som grundades 2012 och blev den nästa största baskiska rörelsen i valet 2012.

De fem arresterade var journalisten Beatrice Molle, Michel Berhocoirigoin, före detta ordförande för Jordbrukskammaren, Jean-Noël Etcheverry från miljö- och ekologikollektivet Bizi, vinodlaren Michel Bergougnian och kamerafotografen Stéphane Etchegaray. De gripna släpptes efter en kort tid.

ETA övergår nu till den civila politiska kampen i Baskien.



Kronologi av Eldupphör
ETA:s beslut av att genomföra avväpningen till sista vapen offentliggjordes den 24 februari via en presskommuniké. Beslutet var med all sannolikhet ett nästa steg efter att ETA den 20 oktober 2011 deklarerade ett “Definitivt Eldupphör” efter 43 års politisk-väpnad kamp för Baskiens självständighet.
I uttalandet den 24 februari uppgav ETA att den ska genomföra en inventering och försegla sina arsenaler, så som den Internationella Kontrollkommissionen (CIV) hade meddelat och som innebär ”slutet på den väpnade kampen”. ETA säger sig också främja ett ”nytt scenario” och ”processen för en lösning” av konflikten. Detta steg ska ”främja klimatet för en dialog och ett avtal, samt verka för framsteg i andra frågor”.
Txutxi Ariznabarreta är ordförande för det breda Nätverket för Baskiens Självständighet (Independentistak Sarea). Han hälsar ETA:s beslut med tillfredsställelse:

– I allmänhet har det baskiska folket hälsat ETA:s beslut om ett överlämnade av alla vapen som mycket positivt. ETA har under flera år (fem) hållit sitt definitiva eldupphör och folket har som en logisk konsekvens av detta eldupphör väntat på det nu aviserade överlämnandet av vapnen, säger Ariznabarreta när jag ringer upp honom i Bilbao.

Txutxi Ariznabarreta, ordförande för Nätverket för Baskiens Självständighet (Independentistak Sarea). FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.


Civilsamhället tog initiativet
I likhet med Otegi och den baskiska vänstern menar han att både den spanska som franska staten gör allt för att torpedera den ensidiga fredsprocessen som ETA inledde för fem år sedan. Fredsprocessen har fått stöd av den förkrossande majoriteten av baskerna.
– De (Madrid och Paris), men framför allt den spanska regeringen tillåter inte ens att ETA ensidigt genomför avväpningsprocessen. Men mot den blockaden har det nya intressanta initiativet inletts av självaste civilsamhället som har tagit som sin uppgift att genomföra denna avväpning.
Ariznabarreta menar att det var den starka folkliga reaktionen mot gripandet av de fem i Louhossoa i december 2016 som blev avgörande för att åtminstone den franska regeringen tog notis om det politiskt galna i gripandet. Detta ska också ses som ett sätt att försöka inympa rädsla i befolkningen för en framgångsrik avväpning. Men det var en kontrareproduktiv aktion.

Fredshantverkarna, som den 16 december 2016 fängslades för sin ädla uppgift, höll den 20 mars en presskonferens där de meddelade att den 8 april 2017 blir en historisk dag då ETA är defintivt avväpnat.

Historisk dag den 8 april
– Den (franska regeringen) har nu tillåtit Fredens Hantverkare att verka och den avväpning av ETA som ska kulminera den 8 april. Den dagen, som blir historisk, kommer få ett stort och brett deltagande av civilsamhället och vi är övertygade om att den blir ett viktigt avstamp för nya uppgifter. Det finns dock en rädsla för vad reaktionen från Madrid ska bli. Om Madrid försöker sabotera eller blockera avväpningen kommer rektionen från Baskien bli häftig. Ingen begriper denna (Madrids) reaktion.
Kan man säga att Rajoys agerande är likvärdigt med Alvaro Uribe som också bekämpar fredsprocessen i Colombia?
– Visst. Det går att likställa deras agerande. Det obegripliga i Madrids agerande är att den bekämpar övergången från väpnad till civil politisk kamp av en organisation som befunnit sig i en väpnad konflikt mot staten sedan 1959. En regering och stat borde i stället underlätta övergången från väpnad till fredlig civil kamp. För varje regering är det en positiv sak. Men i fallet regeringen Rajoy råder det motsatta förhållandet.
Han säger att resten av det spanska samhället i stort är linjerat med medietrycket medan den överväldigande delen av de franska partierna och samhället, med undantag för Le Pen National Front, är positiva och stöder avväpningsprocessen som avslutas definitivt den 8 april av den äldsta väpnade organisationen i Europa, ETA.

Intervju med Txutxi Ariznabarreta (på spanska):


tisdag 21 mars 2017

100 AÑOS DE LA REVOLUCIÓN DE OCTUBRE

100 AÑOS DE LA REVOLUCIÓN DE OCTUBRE celebrada en Euskal Herria (País Vasco)






ESPAÑOL: 100 AÑOS DE LA REVOLUCIÓN DE OCTUBRE, celebrada en Bilbo, Euskal Herria (País Vasco) hace unas semanas que ilustra que la primera revolución socialista exitosa no está olvidada, hay más necesidad que nunca de una nuevo “Octubre” en el mundo de hoy, reventado por las guerras del imperialismo y la explotación capitalista de la clase trabajadora mundial.

“TENEMOS UNA CITA CON MARX y LENIN EN UN BARRIO DE BILBAO” [https://youtu.be/t2nEZohw9Gk], fue el título de un reportaje 2014 que hicimos en el barrio proletario OTXARKOAGA donde entrevistamos a Josetxo “Tigre”, ex preso político, comunista y ex militante del Grapo. Relataba en la entrevista de video de 30 minutos, al frente del busto de Lenin, como la migración española llegaba a Bilbo en la década de los 50´ y cómo, en este barrio popular, la Revolución de Octubre es celebrada cada año con fiestas, talleres, charlas y hasta una “corrida” por el barrio.

Si hubieran más barrios como Otxarkoaga en el mundo, tendríamos sin duda un otro y nuevo mundo mucho mejor. Todo es posible, solo falta organización, unidad y lucha.

Dick Emanuelsson, Resumen Latinoamericano












fredag 16 oktober 2015

Fem basker ställs inför rätta för att ha uppmanat till bojkott mot Coca Cola och Israel

Tusentals basker gick i Pamplona ut i en demonstration till stöd för de fem medlemmarna från den sedan 28 år legala internationella solidaritetsorganisationen Askapena som i måndags ställdes inför rätta i Madrid. Foto: Gato.




Fem basker ställs inför rätta för att ha uppmanat till bojkott mot Coca Cola och Israel

Av Dick Emanuelsson

I måndags ställdes fem basker inför rätta i Madrid, anklagade för att bland annat ha uppmanat till bojkott mot Coca Cola och Israel. De fem är medlemmar i den fram tills nu helt lagliga solidaritetsorganisationen Askapena.

Innan rättegången inleddes fick Flamman en intervju med Gaby Basáñez om bakgrunden och motivet till processen. Han är en av de historiska grundarna och ledarna för Askapena. I Irueña (Pamplona), huvudstad i Navarro, gick tusentals basker ut i solidaritet med de fem och krävde ett stopp för kriminaliseringen och förföljelsen av all politisk opposition i Baskien. De krävde också att Audencia Nacional, som är en slags juridisk kvarleva från diktatorn Francos rättssystem, ska lägga ned fallet mot de fem. De fem vägrar erkänna denna domstols kompetens att döma dem.

Vad är det som gör att den spanska staten öppnar en juridisk process mot fem ledande medlemmar i en organisation som har varit helt legal under snart 30 år? frågar jag Basáñez.

– Vi kommer snart att fylla 28 år av internationalistiskt arbete i Euskal Herria (Baskien). Det krassa motivet för att kriminalisera Askapena är att den spanska och franska staten vägrar att låta det baskiska folket bestämma över sin egen framtid, precis som det katalanska folket gav uttryck för sin önskan att själva bestämma över sitt öde. Vårt mål är ett självständigt socialistiskt Baskien.

Gaby Basáñez (till vänester) i armkrok med de fyra övriga som ställts inför rätta.


”ETA står bakom allt”

Gaby Basáñez menar att processen är helt koncentrerad på att det är ETA som är Spindeln i all social, kulturell och politisk opposition som inte kontrolleras av den spanska staten. Den teorin presenterades redan av den spanske domaren Baltasar Garzon i mitten av 1980-talet men har förstärkts under Rajoy. Men några konkreta bevis för att ETA skulle ligga bakom har inte presenterats av den spanska staten.

– Det handlar inte bara om Askapena. De vill också förbjuda en kulturorganisation, ”Comparsa” som deltar i festligheterna i Bilbao. Eller en ”Handla-Rättvist-organisation”. Den senaste tiden har två baskiska ungdomsorganisationer förbjudits, de organiserar majoriteten av de unga baskerna. Folkmatsalar som organiseras under den ekonomiska krisen har också ställs inför rätta, liksom personer som har ”Twittrat” och uttryckt sin solidaritet med baskiska politiska fångar, säger Basáñez.

Voluntärer utomlands

Många medlemmar i Askapena har under organisationens 28 år rest ut som volontärer till Chile, Bolivia, Centralamerika eller i Palestina och Södra Zahara. Några av Askapenas medlemmar har också under de väpnade upproren på 1980-talet i Centralamerika deltagit som frivilliga hos både FSLN i Nicaragua som FMLN i El Salvador i kampen mot militärdiktaturerna. Flera stupade i Centralamerika.

Den ungen baskern Pakito Arriarán (infällda bilden), deltog i befrielsekriget i El Salvador på FMLN:s sida och stupade i ett bakhåll av armén.

Förbjöd kvarterskrogar

I mitten av förra året dömde Audencia Nacional 19 basker till 2-4 års fängelse. De är medlemmar i olika vänsterpartier, allt från socialdemokrater till baskiska kommunister. Motivet var att den kedja på 119 av krogar, så kallade Tabernas, som baskerna i alla städer och byar har byggt upp, anklagades för att tillhöra det nu nedlagda vänsterpartiet Herri Batasuna.

Domen väckte vrede i Baskien och den kvinnliga spanska domaren Clara Bayarri, som var den enda avvikande domarrösten i AN som avvisade motivet till den fällande domen mot de 20, sa till dagstidningen El Pais: ”Varken Herri Batasuna, Euskal Herritarrok, eller Batasuna har någonsin förklarats eller satts upp som terroristorganisationer. Så det är inget medlemskap eller samarbete med en terroristorganisation det handlar om”, sammanfattade Bayarri som krävde att de 20 skulle frias på alla anklagelsepunkter.

Fem års process

– Angreppen och förundersökningarna mot Askapena har pågått under fem år och vi har suttit fängslade en del av den tiden. Anklagelsepunkterna mot oss är lika befängda. De åtalar oss för att på ETA:s order ha deltagit i öppna demonstrationer, konferenser, skrivit under slutkommunikéer från de Sociala Europeiska eller Världsforat, att vi har haft kontakt med olika solidaritetsgrupper med Baskien i världen, sammanlagt 28 länder.

– Med förevändning att det är ETA som skulle stå bakom, anklagar de oss också för att ha drivit en bojkottkampanj mot både Israel som Coca Cola. Och för de ”brotten” föreslår åklagarna att vi döms till 6-10 års fängelse.

Dick Emanuelsson



BAKGRUND
Den politiska häxjakten som inleddes av Baltasar Garzon

Den kände spanske domaren Baltasar Garzon är en av dem som hårdast har drivit frågan om att kriminalisera de sociala rörelserna i Baskien. Hänvisningen är den gängse vanliga; all politisk opposition i Baskien kan härledas till ETA.


Den spanske domaren Baltasar Garzon intervjuas av den baskiske krigsreportern Unai Aranzadi. Foto: Dick E.


Det är lite ironiskt eftersom den spanske regeringschefen Mariano Rajoy i dag hävdar att ETA är besegrat och krossat. Men ETA insisterar i en definitiv fredsuppgörelse och att säger att de lägger ned vapnen för all framtid. Rajoys svar är att han förhandlar inte med ETA.

1988 beordrade Garzon stängning av den baskiska dagstidningen Egin. Två av de främsta redaktörerna fängslades med hänvisning till att de ledde en tidning som påstods var ett organ för Herri Batasuna (HB). Det i sin tur utpekades som den politiska grenen till ETA.

Över denna stängning går det att läsa mer på självaste Wikipedia, som knappast kan anklagas för att stå i tjänst hos ETA eller HB. [https://es.wikipedia.org/wiki/Egin].

Herri Batasuna hade ledamöter i det baskiska parlamentet som hade valts i öppna val i Baskien. Partiet var också representerat med flera borgmästare och fungerade legalt under de första åren av Jose Maria Aznars mandat.

Dagstidningen Egins tryckpressar och tidningshus förföll under de tio följande åren. År 2009 upphävde andra domstolar Garzons beslut mot Egin och underströk att tidningens verksamhet 1988 inte hade varit olaglig och att tidningen, om den så ville, kunde återuppta sin verksamhet.

Men var och en med erfarenhet av tidningsverksamhet vet att starta tidningar är ett i dag nästan omöjligt verk. Det kräver både mänskliga som ekonomiska resurser men också politisk insikt. Ännu mer komplicerat är det om omgivningen och myndigheterna är direkt fientligt inställda och väger varje ord på en censurvåg.

Egins tryckpressar rostade sönder och all övrig utrustning blev gammalmodig. I dag har Egin ersatts av den utmärkta dagstidningen Gara som förfogar över ett nytt tidningshus i Donostia (San Sebastian) och har lokalreportrar över det baskiska territoriet.

Dick Emanuelsson




AUDIO: