fredag 16 oktober 2015

Fem basker ställs inför rätta för att ha uppmanat till bojkott mot Coca Cola och Israel

Tusentals basker gick i Pamplona ut i en demonstration till stöd för de fem medlemmarna från den sedan 28 år legala internationella solidaritetsorganisationen Askapena som i måndags ställdes inför rätta i Madrid. Foto: Gato.




Fem basker ställs inför rätta för att ha uppmanat till bojkott mot Coca Cola och Israel

Av Dick Emanuelsson

I måndags ställdes fem basker inför rätta i Madrid, anklagade för att bland annat ha uppmanat till bojkott mot Coca Cola och Israel. De fem är medlemmar i den fram tills nu helt lagliga solidaritetsorganisationen Askapena.

Innan rättegången inleddes fick Flamman en intervju med Gaby Basáñez om bakgrunden och motivet till processen. Han är en av de historiska grundarna och ledarna för Askapena. I Irueña (Pamplona), huvudstad i Navarro, gick tusentals basker ut i solidaritet med de fem och krävde ett stopp för kriminaliseringen och förföljelsen av all politisk opposition i Baskien. De krävde också att Audencia Nacional, som är en slags juridisk kvarleva från diktatorn Francos rättssystem, ska lägga ned fallet mot de fem. De fem vägrar erkänna denna domstols kompetens att döma dem.

Vad är det som gör att den spanska staten öppnar en juridisk process mot fem ledande medlemmar i en organisation som har varit helt legal under snart 30 år? frågar jag Basáñez.

– Vi kommer snart att fylla 28 år av internationalistiskt arbete i Euskal Herria (Baskien). Det krassa motivet för att kriminalisera Askapena är att den spanska och franska staten vägrar att låta det baskiska folket bestämma över sin egen framtid, precis som det katalanska folket gav uttryck för sin önskan att själva bestämma över sitt öde. Vårt mål är ett självständigt socialistiskt Baskien.

Gaby Basáñez (till vänester) i armkrok med de fyra övriga som ställts inför rätta.


”ETA står bakom allt”

Gaby Basáñez menar att processen är helt koncentrerad på att det är ETA som är Spindeln i all social, kulturell och politisk opposition som inte kontrolleras av den spanska staten. Den teorin presenterades redan av den spanske domaren Baltasar Garzon i mitten av 1980-talet men har förstärkts under Rajoy. Men några konkreta bevis för att ETA skulle ligga bakom har inte presenterats av den spanska staten.

– Det handlar inte bara om Askapena. De vill också förbjuda en kulturorganisation, ”Comparsa” som deltar i festligheterna i Bilbao. Eller en ”Handla-Rättvist-organisation”. Den senaste tiden har två baskiska ungdomsorganisationer förbjudits, de organiserar majoriteten av de unga baskerna. Folkmatsalar som organiseras under den ekonomiska krisen har också ställs inför rätta, liksom personer som har ”Twittrat” och uttryckt sin solidaritet med baskiska politiska fångar, säger Basáñez.

Voluntärer utomlands

Många medlemmar i Askapena har under organisationens 28 år rest ut som volontärer till Chile, Bolivia, Centralamerika eller i Palestina och Södra Zahara. Några av Askapenas medlemmar har också under de väpnade upproren på 1980-talet i Centralamerika deltagit som frivilliga hos både FSLN i Nicaragua som FMLN i El Salvador i kampen mot militärdiktaturerna. Flera stupade i Centralamerika.

Den ungen baskern Pakito Arriarán (infällda bilden), deltog i befrielsekriget i El Salvador på FMLN:s sida och stupade i ett bakhåll av armén.

Förbjöd kvarterskrogar

I mitten av förra året dömde Audencia Nacional 19 basker till 2-4 års fängelse. De är medlemmar i olika vänsterpartier, allt från socialdemokrater till baskiska kommunister. Motivet var att den kedja på 119 av krogar, så kallade Tabernas, som baskerna i alla städer och byar har byggt upp, anklagades för att tillhöra det nu nedlagda vänsterpartiet Herri Batasuna.

Domen väckte vrede i Baskien och den kvinnliga spanska domaren Clara Bayarri, som var den enda avvikande domarrösten i AN som avvisade motivet till den fällande domen mot de 20, sa till dagstidningen El Pais: ”Varken Herri Batasuna, Euskal Herritarrok, eller Batasuna har någonsin förklarats eller satts upp som terroristorganisationer. Så det är inget medlemskap eller samarbete med en terroristorganisation det handlar om”, sammanfattade Bayarri som krävde att de 20 skulle frias på alla anklagelsepunkter.

Fem års process

– Angreppen och förundersökningarna mot Askapena har pågått under fem år och vi har suttit fängslade en del av den tiden. Anklagelsepunkterna mot oss är lika befängda. De åtalar oss för att på ETA:s order ha deltagit i öppna demonstrationer, konferenser, skrivit under slutkommunikéer från de Sociala Europeiska eller Världsforat, att vi har haft kontakt med olika solidaritetsgrupper med Baskien i världen, sammanlagt 28 länder.

– Med förevändning att det är ETA som skulle stå bakom, anklagar de oss också för att ha drivit en bojkottkampanj mot både Israel som Coca Cola. Och för de ”brotten” föreslår åklagarna att vi döms till 6-10 års fängelse.

Dick Emanuelsson



BAKGRUND
Den politiska häxjakten som inleddes av Baltasar Garzon

Den kände spanske domaren Baltasar Garzon är en av dem som hårdast har drivit frågan om att kriminalisera de sociala rörelserna i Baskien. Hänvisningen är den gängse vanliga; all politisk opposition i Baskien kan härledas till ETA.


Den spanske domaren Baltasar Garzon intervjuas av den baskiske krigsreportern Unai Aranzadi. Foto: Dick E.


Det är lite ironiskt eftersom den spanske regeringschefen Mariano Rajoy i dag hävdar att ETA är besegrat och krossat. Men ETA insisterar i en definitiv fredsuppgörelse och att säger att de lägger ned vapnen för all framtid. Rajoys svar är att han förhandlar inte med ETA.

1988 beordrade Garzon stängning av den baskiska dagstidningen Egin. Två av de främsta redaktörerna fängslades med hänvisning till att de ledde en tidning som påstods var ett organ för Herri Batasuna (HB). Det i sin tur utpekades som den politiska grenen till ETA.

Över denna stängning går det att läsa mer på självaste Wikipedia, som knappast kan anklagas för att stå i tjänst hos ETA eller HB. [https://es.wikipedia.org/wiki/Egin].

Herri Batasuna hade ledamöter i det baskiska parlamentet som hade valts i öppna val i Baskien. Partiet var också representerat med flera borgmästare och fungerade legalt under de första åren av Jose Maria Aznars mandat.

Dagstidningen Egins tryckpressar och tidningshus förföll under de tio följande åren. År 2009 upphävde andra domstolar Garzons beslut mot Egin och underströk att tidningens verksamhet 1988 inte hade varit olaglig och att tidningen, om den så ville, kunde återuppta sin verksamhet.

Men var och en med erfarenhet av tidningsverksamhet vet att starta tidningar är ett i dag nästan omöjligt verk. Det kräver både mänskliga som ekonomiska resurser men också politisk insikt. Ännu mer komplicerat är det om omgivningen och myndigheterna är direkt fientligt inställda och väger varje ord på en censurvåg.

Egins tryckpressar rostade sönder och all övrig utrustning blev gammalmodig. I dag har Egin ersatts av den utmärkta dagstidningen Gara som förfogar över ett nytt tidningshus i Donostia (San Sebastian) och har lokalreportrar över det baskiska territoriet.

Dick Emanuelsson




AUDIO: