fredag 24 mars 2017

“Fredens Hantverkare” tar emot ETA:s sista vapen den 8 april



“Fredens Hantverkare” tar emot ETA:s sista vapen den 8 april

Av Dick Emanuelsson

Den 8 april upphör ETA som en politisk-militär organisation och förmodas omvandlas till enbart en politisk organisation. Denna dag överlämnar ETA sina sista vapen till “Fredens Hantverkare” som tillsammans med det baskiska så kallade civilsamhället ska oskadliggöra dessa vapen.

Vägen dit har varit och är fortfarande komplicerad. De fem ”hantverkarna” från civilsamhället som har fungerat som “mellankontakter” till ETA greps den 16 december 2016 av den franska polisen i staden Louhossoa i det Franska Baskien. De fem är kända personligheter både i Frankrike som i Baskien. På bägge sidor av gränsen blev reaktionen mot gripandet häftig. Flera hundra personer strömmade ut på gatorna och protesterade mot polisens gripande.

Arresteringen av de fem "Fredshantverkarna" väckte häftiga reaktioner hos civilbefolkningen.
Omedelbart gick människorna i Louhossoa ut på gatorna och krävde de gripnas frihet.


Madrids provokation

Arnaldo Otegi efter frigivandet.
Den baskiske Batasunaledaren Arnaldo Otegi, som satt fängslad i tio år för att ha deltagit i ett möte hos det baskiska LO där han inför ETA förespråkade en ”civil fredlig lösning”, sa i en kommentar i december att gripandet av de två i Frankrike var en provokation mot fredsprocessen av centralregeringen i Madrid:

– Den spanska staten har ett behov av att processen ges ett ansikte av att processen står på ”OFF” och att ingenting har förändrats i landet. Det ger dem förevändningen att inta en omedgörlig position som är ett sabotage mot det fredsscenario som har skapats. Och på den vägen kommer den (staten) att fortsätta, sa Otegi, ledare för EH Bildu Sortu,  en baskisk vänsterkoalition som grundades 2012 och blev den nästa största baskiska rörelsen i valet 2012.

De fem arresterade var journalisten Beatrice Molle, Michel Berhocoirigoin, före detta ordförande för Jordbrukskammaren, Jean-Noël Etcheverry från miljö- och ekologikollektivet Bizi, vinodlaren Michel Bergougnian och kamerafotografen Stéphane Etchegaray. De gripna släpptes efter en kort tid.

ETA övergår nu till den civila politiska kampen i Baskien.



Kronologi av Eldupphör
ETA:s beslut av att genomföra avväpningen till sista vapen offentliggjordes den 24 februari via en presskommuniké. Beslutet var med all sannolikhet ett nästa steg efter att ETA den 20 oktober 2011 deklarerade ett “Definitivt Eldupphör” efter 43 års politisk-väpnad kamp för Baskiens självständighet.
I uttalandet den 24 februari uppgav ETA att den ska genomföra en inventering och försegla sina arsenaler, så som den Internationella Kontrollkommissionen (CIV) hade meddelat och som innebär ”slutet på den väpnade kampen”. ETA säger sig också främja ett ”nytt scenario” och ”processen för en lösning” av konflikten. Detta steg ska ”främja klimatet för en dialog och ett avtal, samt verka för framsteg i andra frågor”.
Txutxi Ariznabarreta är ordförande för det breda Nätverket för Baskiens Självständighet (Independentistak Sarea). Han hälsar ETA:s beslut med tillfredsställelse:

– I allmänhet har det baskiska folket hälsat ETA:s beslut om ett överlämnade av alla vapen som mycket positivt. ETA har under flera år (fem) hållit sitt definitiva eldupphör och folket har som en logisk konsekvens av detta eldupphör väntat på det nu aviserade överlämnandet av vapnen, säger Ariznabarreta när jag ringer upp honom i Bilbao.

Txutxi Ariznabarreta, ordförande för Nätverket för Baskiens Självständighet (Independentistak Sarea). FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.


Civilsamhället tog initiativet
I likhet med Otegi och den baskiska vänstern menar han att både den spanska som franska staten gör allt för att torpedera den ensidiga fredsprocessen som ETA inledde för fem år sedan. Fredsprocessen har fått stöd av den förkrossande majoriteten av baskerna.
– De (Madrid och Paris), men framför allt den spanska regeringen tillåter inte ens att ETA ensidigt genomför avväpningsprocessen. Men mot den blockaden har det nya intressanta initiativet inletts av självaste civilsamhället som har tagit som sin uppgift att genomföra denna avväpning.
Ariznabarreta menar att det var den starka folkliga reaktionen mot gripandet av de fem i Louhossoa i december 2016 som blev avgörande för att åtminstone den franska regeringen tog notis om det politiskt galna i gripandet. Detta ska också ses som ett sätt att försöka inympa rädsla i befolkningen för en framgångsrik avväpning. Men det var en kontrareproduktiv aktion.

Fredshantverkarna, som den 16 december 2016 fängslades för sin ädla uppgift, höll den 20 mars en presskonferens där de meddelade att den 8 april 2017 blir en historisk dag då ETA är defintivt avväpnat.

Historisk dag den 8 april
– Den (franska regeringen) har nu tillåtit Fredens Hantverkare att verka och den avväpning av ETA som ska kulminera den 8 april. Den dagen, som blir historisk, kommer få ett stort och brett deltagande av civilsamhället och vi är övertygade om att den blir ett viktigt avstamp för nya uppgifter. Det finns dock en rädsla för vad reaktionen från Madrid ska bli. Om Madrid försöker sabotera eller blockera avväpningen kommer rektionen från Baskien bli häftig. Ingen begriper denna (Madrids) reaktion.
Kan man säga att Rajoys agerande är likvärdigt med Alvaro Uribe som också bekämpar fredsprocessen i Colombia?
– Visst. Det går att likställa deras agerande. Det obegripliga i Madrids agerande är att den bekämpar övergången från väpnad till civil politisk kamp av en organisation som befunnit sig i en väpnad konflikt mot staten sedan 1959. En regering och stat borde i stället underlätta övergången från väpnad till fredlig civil kamp. För varje regering är det en positiv sak. Men i fallet regeringen Rajoy råder det motsatta förhållandet.
Han säger att resten av det spanska samhället i stort är linjerat med medietrycket medan den överväldigande delen av de franska partierna och samhället, med undantag för Le Pen National Front, är positiva och stöder avväpningsprocessen som avslutas definitivt den 8 april av den äldsta väpnade organisationen i Europa, ETA.

Intervju med Txutxi Ariznabarreta (på spanska):