Baskiska vänstern tvåa i regionalt parlamentsval

Vänstern tar mer än 25 procent av mandaten i det baskiska parlamentet efter segervalet den 21 oktober, 2012

TEGUCIGALPA / 2012-10-21 / Ett år och en dag efter att ETA förklarat att den baskiska gerillaorganisationen inställer alla väpnade aktioner, vann den baskiska vänstern, organiserad i partiet EH Bildu, sin största valframgång någonsin i ett val till det baskiska parlamentet.

Från att vänstern i Batasuna har varit förbjudet sedan 2002, som resultat av en politisk pakt mellan socialdemokratiska PSOE och nyfrankistiska Partido Popular, vann Izquierda Arbetzale 21 mandat till det baskiska parlamentet och blev näst största parti i söndags.

Bara PNV, ett historiskt nationalistiskt parti på center-högerskalan, är större och fick 27 mandat, en förlust med tre mandat i ett valdeltagande som var högt, 65,5 procent.

Socialistpartiet rasade från 25 till 13 mandat och PP fick tio, en förlust med tre mandat jämfört med valet 2009 i Baskien.

Den baskiska vänstern är därmed nästan lika stor som de två Madridpartierna PSOE och PP tillsammans, en förkrossande förödmjukelse utdelat av det baskiska folket mot det dominerade tvåpartisystemets huvudaktörer.

Den Förenade Vänstern, vari kommunistpartiet PCE ingår.

Det nya styrkeförhållandet innebär att de två nationalistiska partierna PNV och Izquierda Arbetzale har 48 av de 75 mandaten i det baskiska parlamentet, nästan kvalificerad majoritet.

Tredje segervalet

Föraningarna om en stor valframgång var uppenbara. När den Konstitutionella domstolen i Madrid i februari 2011 legaliserade Bildu med 6 röster mot 5 röster, blev Bildu det parti som fick flest mandat i kommunalvalet i maj 2011. Händelsen upprepades i november, samma år, då vänsteralliansen Amaiur också blev största parti i Baskien i valet till den spanska parlamentet i Madrid.

Dick Emanuelsson

Fyrahundra baskiska politiska fångar i hungerstrejk

Elva medlemmar i Föreningen för de Politiska Fångarnas Rättigheter (Herrira) inledde tillsammans med 390 baskiska politiska fångar en hungerstrejk i måndags (13/8). Motivet för hungerstrejken är att solidarisera sig med den baskiske fången Iosu Uribetxeberria. Han lider av en dödlig cancer och inledde själv en hungerstrejk den 8 augusti. Orsaken är den behandling han utsätts för och han kräver värdiga fängelsevillkor och frigivning enligt artikel 92 i den spanska författningen. Denna artikel ger fångar rätt till frigivning vid obotliga sjukdomar. Uribetxeberria uppger att det finns ytterligare 14 fångar i samma situation.

Dick Emanuelsson

Gigantisk stöddemonstration för ETA-fångar

Under devisen “Repatriering av de baskiska ETA-fångarna”, kollapsade Bilbao när 110.000 basker i lördags krävde respekt och rättigheter för de 735 politiska fångarna från självständighetsrörelsen ETA. Dessa är fängslade i Spanien, Frankrike eller Kanarieöarna, platser dit de anhöriga har ekonomiskt svårt att förflytta sig.

“Det Baskiska Fångkollektivet”, fångarnas organisation, anklagar centralregeringen i Madrid för att bedriva en repressiv politik mot fångarna. Målsättningen, säger kollektivet, är att knäcka fångarna på samma sätt som USA i irakiska Abu Ghraib, Guantanamo, eller den brittiska arméns tortyr och behandling av IRA-fångar på Nordirland.

Demonstrationen kantades av tiotusentals basker som applåderade demonstranterna som leddes av de anhöriga till fångarna. Den mäktiga manifestationen ska ses som en nationell styrkedemonstration från det baskiska folket som den nya högerregeringen Mariano Rajoy inte kan blunda för. Vänsterns explosionsartade utveckling i de två senaste valen i Baskien är också en bekräftelse på att den ”baskiska frågan” inte har lösts för att ETA har beslutat att utlysa en tidlös vapenvila.

Dick Emanuelsson