“Fredens Hantverkare” tar emot ETA:s sista vapen den 8 april
Av Dick Emanuelsson
Den 8 april upphör ETA som en
politisk-militär organisation och förmodas omvandlas till enbart en politisk
organisation. Denna dag överlämnar ETA sina sista vapen till “Fredens
Hantverkare” som tillsammans med det baskiska så kallade civilsamhället ska
oskadliggöra dessa vapen.
Vägen
dit har varit och är fortfarande komplicerad. De fem ”hantverkarna” från
civilsamhället som har fungerat som “mellankontakter” till ETA greps den 16
december 2016 av den franska polisen i staden Louhossoa i det Franska Baskien.
De fem är kända personligheter både i Frankrike som i Baskien. På bägge sidor
av gränsen blev reaktionen mot gripandet häftig. Flera hundra personer
strömmade ut på gatorna och protesterade mot polisens gripande.
![]() |
Arresteringen av de fem "Fredshantverkarna" väckte häftiga reaktioner hos civilbefolkningen. |
![]() |
Omedelbart gick människorna i Louhossoa ut på gatorna och krävde de gripnas frihet. |
Madrids provokation
![]() |
Arnaldo Otegi efter frigivandet. |
Den baskiske
Batasunaledaren Arnaldo Otegi, som satt fängslad i tio år för att ha deltagit i
ett möte hos det baskiska LO där han inför ETA förespråkade en ”civil fredlig
lösning”, sa i en kommentar i december att gripandet av de två i Frankrike var
en provokation mot fredsprocessen av centralregeringen i Madrid:
– Den spanska
staten har ett behov av att processen ges ett ansikte av att processen står på ”OFF”
och att ingenting har förändrats i landet. Det ger dem förevändningen att inta en
omedgörlig position som är ett sabotage mot det fredsscenario som har skapats.
Och på den vägen kommer den (staten) att fortsätta, sa Otegi, ledare för EH
Bildu Sortu, en baskisk vänsterkoalition
som grundades 2012 och blev den nästa största baskiska rörelsen i valet 2012.
De fem
arresterade var journalisten Beatrice Molle, Michel Berhocoirigoin, före detta
ordförande för Jordbrukskammaren, Jean-Noël Etcheverry från miljö- och
ekologikollektivet Bizi, vinodlaren Michel Bergougnian och kamerafotografen Stéphane
Etchegaray. De gripna släpptes efter en kort tid.
![]() |
ETA övergår nu till den civila politiska kampen i Baskien. |
Kronologi av
Eldupphör
ETA:s
beslut av att genomföra avväpningen till sista vapen offentliggjordes den 24
februari via en presskommuniké. Beslutet var med all sannolikhet ett nästa steg
efter att ETA den 20 oktober 2011 deklarerade ett “Definitivt Eldupphör” efter
43 års politisk-väpnad kamp för Baskiens självständighet.
I
uttalandet den 24 februari uppgav ETA att den ska genomföra en inventering och
försegla sina arsenaler, så som den Internationella Kontrollkommissionen (CIV) hade
meddelat och som innebär ”slutet på den väpnade kampen”. ETA säger sig också
främja ett ”nytt scenario” och ”processen för en lösning” av konflikten. Detta
steg ska ”främja klimatet för en dialog och ett avtal, samt verka för framsteg
i andra frågor”.
Txutxi
Ariznabarreta är ordförande för det breda Nätverket för Baskiens
Självständighet (Independentistak Sarea).
Han hälsar ETA:s beslut med tillfredsställelse:
–
I allmänhet har det baskiska folket hälsat ETA:s beslut om ett överlämnade av
alla vapen som mycket positivt. ETA har under flera år (fem) hållit sitt
definitiva eldupphör och folket har som en logisk konsekvens av detta eldupphör
väntat på det nu aviserade överlämnandet av vapnen, säger Ariznabarreta när jag
ringer upp honom i Bilbao.
![]() |
Txutxi Ariznabarreta, ordförande för Nätverket för Baskiens Självständighet (Independentistak Sarea). FOTO: MIRIAM EMANUELSSON. |
Civilsamhället tog
initiativet
I
likhet med Otegi och den baskiska vänstern menar han att både den spanska som
franska staten gör allt för att torpedera den ensidiga fredsprocessen som ETA
inledde för fem år sedan. Fredsprocessen har fått stöd av den förkrossande
majoriteten av baskerna.
–
De (Madrid och Paris), men framför allt den spanska regeringen tillåter inte
ens att ETA ensidigt genomför avväpningsprocessen. Men mot den blockaden har
det nya intressanta initiativet inletts av självaste civilsamhället som har
tagit som sin uppgift att genomföra denna avväpning.
Ariznabarreta
menar att det var den starka folkliga reaktionen mot gripandet av de fem i Louhossoa
i december 2016 som blev avgörande för att åtminstone den franska regeringen
tog notis om det politiskt galna i gripandet. Detta ska också ses som ett sätt
att försöka inympa rädsla i befolkningen för en framgångsrik avväpning. Men det
var en kontrareproduktiv aktion.
Historisk dag den
8 april
–
Den (franska regeringen) har nu tillåtit Fredens Hantverkare att verka och den avväpning
av ETA som ska kulminera den 8 april. Den dagen, som blir historisk, kommer få
ett stort och brett deltagande av civilsamhället och vi är övertygade om att
den blir ett viktigt avstamp för nya uppgifter. Det finns dock en rädsla för
vad reaktionen från Madrid ska bli. Om Madrid försöker sabotera eller blockera
avväpningen kommer rektionen från Baskien bli häftig. Ingen begriper denna
(Madrids) reaktion.
Kan man säga att Rajoys agerande är
likvärdigt med Alvaro Uribe som också bekämpar fredsprocessen i Colombia?
–
Visst. Det går att likställa deras agerande. Det obegripliga i Madrids agerande
är att den bekämpar övergången från väpnad till civil politisk kamp av en
organisation som befunnit sig i en väpnad konflikt mot staten sedan 1959. En
regering och stat borde i stället underlätta övergången från väpnad till
fredlig civil kamp. För varje regering är det en positiv sak. Men i fallet
regeringen Rajoy råder det motsatta förhållandet.
Han
säger att resten av det spanska samhället i stort är linjerat med medietrycket
medan den överväldigande delen av de franska partierna och samhället, med
undantag för Le Pen National Front, är positiva och stöder avväpningsprocessen
som avslutas definitivt den 8 april av den äldsta väpnade organisationen i
Europa, ETA.
Intervju med Txutxi Ariznabarreta (på spanska):